Tidsresa…

Åkte tillsammans med  medskrivare Tore S Börjesson, ner till Malmö för att träffa min gamla tränare från 1980-1982 Dan Hober, som lotsade oss fram till en guldfinal mot Björklöven som vi vann i en avgörande match nere på neutral plan i Scandinavium med 3-2, säsongen 81/82. Under vårt samtal där i loungen på Mäster Johan Hotellet så slog det mig att historien ligger inte längre bort än nån sekund känns det som. Vi pratade såklart mest om saker som hände under hans AIK-tid och allt kändes som om det var igår det skedde, och den där känslan att jag själv var  en 20 årig spelare och han tränare infann sig nästan direkt. Tonfall och gester var sig lika trots att 30 år har passerat. Tyckte att det var en härlig timme, och varför slog det mig, var att han är en av dom tränare som betytt mest för mig genom åren, så hans avtryck är bara positiva. Lite märkligt hur det kan vara så olika för olika personer som har upplevt samma sak. Vet att det var flera i laget som inte var lika positivt inställda till sättet han agerade på. Läste nånstans att vi under våra tidiga år i livet skaffar oss filter som släpper igenom saker som händer på olika sätt hos alla människor, vilket gör att t.ex. en olycka som händer upplevs på fyra olika sätt av fyra olika människor. Om man skulle gå lite djupare i dom funderingarna så bör det vara så att den som bestämmer över dina filter är ingen annan än du själv, vilket i slutändan skulle kunna göra att du själv kan bestämma hur du kan uppleva saker som händer, eller personer som du möter. Jag valde att tycka Hober var bra efter mina filter och tack vare det fick jag en bra skjuts framåt under hans tid. Tänk om jag tyckt tvärt om!

2018-03-21T20:07:00+00:00By |Aktuellt, Bokprojekt|0 Comments

Leave A Comment

%d bloggare gillar detta: