Guldhyllningar på Hovets is!

Bilden är störtskön, och ni har redan sett den, men känslan som finns i gruppen vid samma tillfälle är svår att beskriva. Alla vi, och några som av olika anledningar inte kunde närvara vid detta tillfälle, som svettades och krigade ihop under en hel säsong med målet att gå hela vägen till SM-guld fram på vårkanten, har och kommer alltid att ha ett speciellt förhållande till varandra. Oavsett tiden som går mellan gångerna när vi ses så blir dom alltid fyllda av värme och glädje. Historier som nästan var bortglömda kommer återigen upp i ljuset till allas enorma glädje. Om man skulle jämföra med något annat så kan vi ta en reunion med gamla skolklassen och gånga det med 1000 så får ni en uppfattning av hur vi känner det. Det här året hade vi en coach, Pelle Bäckman, som var som ett rivjärn varje dag men som var precis vad den här gruppen då behövde. Tyvärr kunde inte Pelle närvara på Hovet, det hade varit pricken över i:et, för det som fanns var en typ av hatkärlek mellan honom och gruppen men med ett otroligt stort hjärta, nästan likadant som det var två år tidigare när Dan Hober höll i rodret, men som gjorde oss till en enhet som var otroligt sammansvetsat. Från den som satt som reserv ända till Roggan i sliprummet. Roggan som till allas glädje kunde komma ifrån sin rehab under ett par timmar. Hur magisk var inte den stunden när han rullades in på isen till stående ovationer. Ståpäls som Gunde Swan förmodligen skulle ha uttryckt det! Den sammanhållningen verkar finnas i årets upplaga av AIK och som bådar gott inför stundande kvalserie mot Tingsryd, och därefter mot Karlskrona. Så gruppkemi beror till stor del på coachen, men också beroende på vilka ingredienser som gruppen består av. Grupperna -82 och -84 är tror jag, helt olik den som finns idag. Men helt klart så passar Melins kemi otroligt bra ihop med det som klubben har satt ihop som lag, både den här gången och förra svängen när det begav sig.

Roggan på Hovet

Hyllningar på Hovet

Extra roligt är det att publiken nu har hittat tillbaka till läktaren. Snittet efter juluppehållet ligger över 6000 och dom matcher som är kvar kommer nog inte att sänka det, snarare tvärtom. Och efter det så kommer kvalserien då allt utom fullsatt vore en gåta. Kul även för oss som numera jobbar runt evenemangen, att det verkar mottas med glädje. Många är dom kommentarer som vi får under matcherna och efter, att det nu är kul att ta sig till Hovet och titta på AIK. Men som allt annat så är det en färskvara som måste utvecklas och vårdas.
Men framför allt så består en klubb av kultur och historia, oavsett vad som händer just för stunden så kommer kärleken till klubben från det som har gjorts genom åren, och sedan ligger en förhoppning om att det ska återupplevas igen framöver. Inte många kommer ihåg resultaten från December, men alla kommer ihåg killar som Honken och Bert-Ola! 🙂

Här kommer en del av historien och som numera sitter på väggen inne i hjärtat av Hovet!

Ps: All photos by ”The king photographer” Daniel Brace! The video by #2! 🙂

2018-03-21T20:06:36+00:00By |Aktuellt, Nostalgi|0 Comments

Leave A Comment

%d bloggare gillar detta: