Nu gäller det

Första matchen i Allsvenska seriefinalen på Hovet idag! Förra nere i Tingsryd slutade med en förlust med 3-0! Tingsryd spelade bra defensivt, boxade ut Gnaget i egen zon ganska bra. Det blev mycket åkande runt utanför deras box och inte så mycket eller många som gick rakt på mål. Dom är ett snäpp större, men modet sitter i huvudet och inte i antal centimeter över havet, så idag gäller det att vi far in och ut i deras box. Deras backar är inga virtuoser på skridskorna så med fart kommer lägena att finnas. Men som sagt det kostar på och gör ont! Det är det som kallas slutspelshockey!
Många gånger är det andra spelare än dom som är mest glänsande i seriespelet, som stiger fram och blir dom viktiga kuggarna i ett slutspel. Förr kallade vi det Grisspel det dom stod för, och som gällde 80% av matcherna, finesserna blir inte så många, utan i under skinnet på motståndaren och gör det jobbigt för dom över hela banan. Tänk när Råttan och Holmgren var i farten vilken fröjd det var att vara i samma lag! Fråga Roffe Ridderwall hur det var att spela mot dom gossarna! Många var dom skratten från vår bänk under matcherna när dom retade gallfebern på honom. Om man sendan kan krydda med måltjuvar som P. Gradin så är man nästan framme.
Men Grisspelet är en inställningsfråga, man måste, eller rättare sagt alla, måste ta skitjobbet i byte efter byte och känna stolthet i att det blir gjort! Det viktigaste är att laget vinner och inte att man som spelare kan visa i statistiken att man gjorde si och så många poäng. Oftast glöms skitjobbet bort och det alla kommer ihåg efter ett tag är finliret och målen. Ungefär som att kvinnor glömmer bort hur smärtsamt det är att föda barn och bara kommer ihåg hur fantastiskt det var!

Roger Melin är en kille med mycket smarthet i sitt tänk plus att han varit med ett tag nu, så jag är övertygad om att han förklarat vad nyckeln till segrar är när det börjar gälla allvar. Samma sak med Gozzi, han var en smart spelare som förstod att antalet tunnlar inte är det som räknas efter att matchen är slut, utan antalet gjorda mål.

Gretzky började förstå vad som gällde när han efter deras finalförlust mot NY Islanders 1982, tittade in i deras omklädningsrum efter sista matchen och förväntade sig sig se glädje och firande, men i stället såg 20 killar sittande med kylpåsar och tomma blickar efter att alla gett 100% över hela banan och i alla situationer hela matchserien.
Det tog han med sig till sitt eget lag och resten är historia!

Nu återstår bara att Hovet fylls till bredden och att sångerna ekar över läktarna! 🙂

2016-03-03T14:11:00+00:00By |Aktuellt, Inspiration, Nostalgi|0 Comments

Leave A Comment

%d bloggare gillar detta: